onsdag 16 september 2009

Söt när man snarkar

Ja det är inte alla som klarar av de men jag vet i alla fall en som gör det och det är min söta lilla vovve. Eller ja, han är ju inte min utan mina föräldrars men jag brukar säga att han är min. Jag har nu tagit mig hem till mina föräldrar och världens sötaste hund mötte mig på stationen. När jag kommer hem hit så brukar han följa efter mig vart jag än går. Om han fick bestämma skulle han till och med följa med mig in i badrummet men där går gränsen. Nu ligger han här i mitt rum, helt utslagen och sover OCH snarkar. Men han är bara världens sötaste när han snarkar. Tänk om alla kunde vara så där söta när dom drar timmerstockar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar